<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Pengakoll.nu</title>
	<atom:link href="http://pengakoll.nu/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://pengakoll.nu</link>
	<description>Sverige största sajt för din privatekonomi</description>
	<lastBuildDate>Wed, 08 Sep 2010 07:09:02 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.2</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Nya regler vid fastighetsköp</title>
		<link>http://pengakoll.nu/2010/09/08/nya-regler-vid-fastighetskop/</link>
		<comments>http://pengakoll.nu/2010/09/08/nya-regler-vid-fastighetskop/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 08 Sep 2010 07:06:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Charlie Söderberg</dc:creator>
				<category><![CDATA[Frågor och svar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://pengakoll.nu/?p=713</guid>
		<description><![CDATA[<p>Jag och min sambo vill väldigt gärna ha egen bostad. Han är duktig på att spara, medan jag själv jobbar på att bli lika duktig. Förr kunde man övertyga banker om att ge topplån ifall man exempelvis hade en god man, eller om man kunde visa att ekonomin var på väg åt rätt håll. Vi har inga betalningsanmärkningar och båda är fast anställda. Det finns inget i vårt förflutna, som skulle kunna sätta käppar i hjulet idag, utan allt hänger [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Jag och min sambo vill väldigt gärna ha egen bostad. Han är duktig på att spara, medan jag själv jobbar på att bli lika duktig. Förr kunde man övertyga banker om att ge topplån ifall man exempelvis hade en god man, eller om man kunde visa att ekonomin var på väg åt rätt håll. Vi har inga betalningsanmärkningar och båda är fast anställda. Det finns inget i vårt förflutna, som skulle kunna sätta käppar i hjulet idag, utan allt hänger på att vi inte har en handpenning. Hur kan man komma runt systemet utan att behöva vänta de 5-6 år det kommer att ta för oss att få ihop till en tillräckligt stor handpenning? Tacksam för svar!</p>
<p>/En hängiven pengakoll-bloggare</p>
<p>Svar:</p>
<p>Hej Emma, spännande med beslutet om att skaffa hus. Från och med i höst kommer nya regler som bara ger möjlighet för bankerna att låna ut till fastighetsköp med motsvarande 85% av köpeskillingen. Det innebär att ni alltså måste finansiera minst 15% på annat sätt än lån på huset. Som alternativ till att spara skulle ni kunna låna det kapital som fattas av t ex en förälder (som antingen har sparat längre eller som har ett övervärde i sitt eget boende som är belåningsbart). Att finansiera sitt boende på detta sätt är inget som jag med självklarhet rekommenderar, men jag kan förstå att om man sparat allt man kan i ett antal år och det plötsligt dyker upp precis rätt hus till precis rätt pris så kan man förståss ta hjälp av nära och kära.<br />
Glöm dock inte bort att banken inte med självklarhet lånar ut upp till 85% som bottenlån (det är ett maxtak inte ett minimum). Det är fullständigt rimligt att banken kanske kan tänka sig 75% i bottenlån och sedan 10% på topplån med högre ränta, snabbare amortering och krav på ytterligare säkerhet, t ex ett borgensåtagande från närstående (som jag tror du menar när du skrev ”God man”, vilket är något helt annat).</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://pengakoll.nu/2010/09/08/nya-regler-vid-fastighetskop/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Bli e-smart!</title>
		<link>http://pengakoll.nu/2010/09/06/bli-e-smart/</link>
		<comments>http://pengakoll.nu/2010/09/06/bli-e-smart/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 06 Sep 2010 07:59:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Anna Chrona</dc:creator>
				<category><![CDATA[Expertpanelen]]></category>
		<category><![CDATA[Koll på dina prylar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://pengakoll.nu/?p=696</guid>
		<description><![CDATA[Hösten är här och handeln på nätet ökar. Saker köps och säljs som aldrig förr. På Tradera avslutas flera hundratusen transaktioner varje vecka. Varför inte passa på att rensa lite där hemma!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Hösten är här och handeln på nätet ökar. Saker köps och säljs som aldrig förr. På Tradera avslutas flera hundratusen transaktioner varje vecka. Varför inte passa på att rensa lite där hemma och tjäna lite pengar på det som bara ligger och inte används! Eller om du är på shoppinghumör, varför inte spara lite på miljön och plånboken genom att handla begagnat?</p>
<p>Jag vill slå ett slag för säker e-handel och kommer här med några handfasta tips som gör dig e-smart!</p>
<p>Med sunt förnuft kommer du riktigt långt, men följande kan vara bra att tänka på.</p>
<ol>
<li>Lär känna säljaren steg 1</li>
</ol>
<p>Innan du bjuder eller handlar på Tradera är det viktigt att du ”lär känna” säljaren. Titta alltid på säljarens omdömen för att få en bild av hur säljaren skött sina affärer hittills. Ta reda på så mycket som möjligt om säljaren. Många säljare lägger ner mycket tid på sitt personliga meddelande . Där kan finnas intressant information om säljaren. Var extra försiktig i de fall där du inte kan se någon historik, eller på annat sätt kan skapa dig en bra bild av säljaren &#8211; speciellt innan du bjuder på dyrare objekt eller väljer att köpa via ”köp nu”.</p>
<ol>
<li>Lär känna säljaren steg 2</li>
</ol>
<p>Se efter vilka övriga objekt säljaren har ute till försäljning. Har en privatperson tex fler populära mobiltelefoner, datorer eller kameror ute till försäljning bör du vara försiktig!</p>
<ol>
<li>Betalning</li>
</ol>
<p>Vi rekomenderar att du vid transaktioner som rör mkt pengar använder dig utav säkra betalningsalternativ med leveransgaranti.  Payson erbjuder leveransgaranti och håller som tredjepart i pengarna till du fått din vara levererar. Paypal erbjuder en försäkran, om varan inte skulle komma fram till dig blir du ersatt.</p>
<ol>
<li>Ha produktkunskap</li>
</ol>
<p>Om du ska köpa teknik, vet du att produkten har precis de egenskaper du letar efter? Läs objeksbeskrivningen noga. Är det något som är oklart, vänd dig till säljaren och ställ frågor innan du lägger ett bud!</p>
<ol>
<li>Frakt</li>
</ol>
<p>Om varan ska skickas hem till dig, titta på fraktpriset innan du budar. Står det inte i annonsen, skicka ett mail till säljaren och fråga.</p>
<ol>
<li>Falska e-post meddelanden</li>
</ol>
<p>Skräppost är något som florerar frekvent över hela Internet. En del skräppostmeddelanden är bara irriterande medan andra kan vara rent bedrägliga. För att du ska kunna skydda dig på bästa sätt är det viktigt att känna till vilka typer av skräppost som finns, och vad avsändarens syfte med dessa är. Följer du dessa råd är du en bra bit på väg:</p>
<ul>
<li>Gör aldrig      affär via e-postförfrågan pga risken för identitetsstöld eller andra typer      av bedrägerier.</li>
<li>Lämna      aldrig ut dina personuppgifter eller annan känslig information om du är      det minsta osäker på vem avsändaren är. Ett e-handels företag frågar      ALDRIG en användare efter sina användaruppgifter.</li>
<li>Var      försiktig med e-postlänkar till sidor där du uppmanas att ange dina      inloggningsuppgifter eller annan personlig information</li>
</ul>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://pengakoll.nu/2010/09/06/bli-e-smart/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fokusera på hälsa!</title>
		<link>http://pengakoll.nu/2010/09/05/fokusera-pa-halsa/</link>
		<comments>http://pengakoll.nu/2010/09/05/fokusera-pa-halsa/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 05 Sep 2010 12:24:31 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lennart Göthe</dc:creator>
				<category><![CDATA[Expertpanelen]]></category>
		<category><![CDATA[Koll på din omvärld]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://pengakoll.nu/?p=686</guid>
		<description><![CDATA["Hälsa är bra, hälsa ofta" sa Hasse Alfredsson för många år sedan och som ni läsare vet så är hälsa A och O för mig. 
Utan hälsa så fungerar inte våra liv. Men vad ÄR hälsa egentligen?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Jag har privilegiet att konstant omge mig med människor i utveckling. Människor som vill någonting och som har bestämt sig för att bredda sitt synfält i bemärkelsen att de vill kunna se nya saker inom ett eller flera områden. Den röda tråden är oftast pengar, eller snarare det ekonomiska flödet som är som vatten, det rör sig oavbrutet även om man upplever att en flod är en flod, på ett fast ställe. Floden flyttar sig inte men det är konstant nytt vatten på samma ställe.</p>
<p>I praktiken handlar det dock om hela livet, om livets pussel för ingenting i livet är skiljt från något annat. Allt hänger samma likt kall spagetti och om man vill förstå en enda liten del av denna klump så måste man &#8220;distingera&#8221;, skilja dem åt, och se på varje del för sig. Ett spännande och roligt arbete som dessutom är mycket lönsamt både ur relationsperspektivet och pengaperspektivet.</p>
<p>Just detta moment, att skaffa sig koll, att veta vad som finns i klumpen, är det mest centrala så klart. Man kan inte ändra på något som man inte ens förstår. Hur skall jag kunna laga ett fel i motorn på min bil om jag inte kan skilja fördelardosan från kylaren eller om jag inte vet hur däcken hänger ihop med ratten osv?</p>
<p>I vårt arbete med exempelvis det ekonomiska flödet har vi utvecklat <a href="http://www.balansbladet.se/" target="_blank">Balansbladet</a>. Balansbladet är en privatekonomisk kassabok fast bra mycket mera avancerat än ett företags redovisningsprogram. Begreppet &#8220;avancerat&#8221; kan skrämma många och detta är en av de vidskepelser som gör att oerhört många människor lever inom en tro att de inte kan bokföra, redovisa eller förstå ekonomi generellt och inte sin egen ekonomi heller. Som coach i detta sammanhang har jag sett mesta i den vägen tror jag men jag blir ändå överraskad hela tiden över hur dålig koll folk har rent generellt på hur vattnet i just deras flod flyter. Vart det kommer från, vad som håller det friskt och vart det tar vägen. De flesta har en inkomst när det i praktiken finns 100-tals möjligheter att få friskt vatten in i ekonomin. De flesta har bara ett fåtal definierade utgifter och resten bara &#8220;gick åt&#8221; osv.</p>
<p>De flesta har 2 kategorier, inkomster och utgifter, trots att det som gör skillnad på riktigt är de 2 andra kategorierna, tillgångar och skulder. Ytterst få vet vad en Stressad ekonomi är, än mindre vad en Generativ ekonomi är och trots att de flesta har en Enkel ekonomi så vet de heller inte vad detta är. 3 viktiga begrepp för att veta vart man är. Vem kan ta sig dit man vill om man inte vet vart man är?</p>
<p><a href="http://www.balansbladet.se/" target="_blank">Balansbladet </a>erbjuder mätbarhet uttryckt i procent på Ekonomisk frihet och på Ekonomisk trygghet. Visste du att det är två olika saker?</p>
<p>Den vanligaste invändningen som jag får från folk som har en mental och emotionell förnekelse i området ekonomi är att &#8220;pengar är inte allt&#8221; eller att &#8220;familjen är viktigare&#8221; osv. Struntprat menar jag bestämt för det vet man med säkerhet idag att relationsproblem hemma och inte minst på arbetsplatser handlar till 80% om pengar, eller rättare sagt bristen på pengar. Att förneka pengars betydelse i ens liv är som att förneka blodomloppets betydelse i kroppen. Det ekonomiska flödet behöver fungera för att man skall kunna hålla sig frisk och när det inte gör det så märks det i t ex relationen till barnen, sin partner, jobbet, vännerna och allt annat i livet. Det går inte att ha hälsa om man skiter i att ta hand om kroppen. Det går inte att ha ett hälsosamt liv om man inte tar hand om det som är livskraften i ett hälsosamt liv, dvs det som är de grundläggande fördena.</p>
<p>Dessa är kommunikation och pengar.</p>
<p>Kommunikation av varierande slag är nämligen det andra ständiga flödet som likt en flod beter sig exakt på samma sak som pengar. Det flödar oavbrutet genom våra liv och kvalitén på det, omfattningen på det och styrkan på det definierar alla andra områden av livet som vi upplever. Energi, hälsa, spiritualism, kärlek, närhet, puls eller vad helst du använder för uttryck för att du mår bra i livet. Är det någonting som inte är bra, något som skaver, något som tynger dig, titta i dina flöden.</p>
<p>Antingen fungerar inte det ekonomiska flödet, eller så funkar inte kommunikationsflödet, oftast både ock.</p>
<p>Att ha koll på detta är lika nödvändigt för att ha hälsa, som att ha koll på blodflödet, kolestrolet och hjärtat. Att ha koll, pengakoll, är ett område som är försummat. Inte viktigare än komunikation. Inte viktigare än kroppen, men relativt sett inte lika uppmärksammat. Mental och emotionell hälsa, det man kallar för spirituell hälsa, plus fysik hälsa, plus ekonomisk hälsa, är de tre pelare som ett rikare liv vilar på.</p>
<p>Varför jag engagerar mig så mycket i det ena av dessa tre ben är enkelt att förstå om man bara ser på hur det är:</p>
<p><strong>Fysisk hälsa</strong> &#8211; Här finns det massor av experter och en bred debatt som gör att jag aldrig har långt till råd och tips eller verktyg om jag behöver hjälp. Det finns gym över allt och den allmänna debatten handlar oerhört mycket om hur man mår fysiskt. Läkare, sjukvård och kiropraktor, massage, löparspår med mera är tillgängligt för mig på mindre än 5 minuter.</p>
<p><strong>Spirituell hälsa</strong> &#8211; Sociala sammanhang, bio, böcker, teater, vänner, personlig utveckling, religioner, arbetets utmaningar, välbefinnandet av att vara behövd, kunna göra skillnad, betyda något och älska och vara älskad. Allt detta finns väldigt nära i mitt liv och förhoppningsvis även i ditt. Idag finns det större möjligheter för växt och utveckling, resor, upplevelser och utmaningar än någonsin förr. Människans viktigaste drivkraft, att betyda något för andra är lätt att tillfredsställa då hela världen står i brand och miljön verkligen behöver modiga och drivande individer.</p>
<p><strong>Ekonomisk hälsa</strong> &#8211; Här är det helt annorlunda, här finns det inget att tillgå för vart man än går så får man inte den hjälp man behöver. I skolan utbildar man inte ens på hur det ekonomiska flödet verkligen fungerar. I hemmen uppfostras fortfarande de flesta barn med ett hysch hysh kring pengar, ett låtsasliv där föräldrar överkonsumerar för att barnen och grannarna skall tro att allt är bra. Hemma innanför slutna dörrar bråkar man sedan med varandra om just pengar och utåt smilar man upp sig och köper en ny fin bil eller en trädgårdstomte till. Går du till banken får du ingen hjälp för de är maskerade säljare som naturligtvis driver sin affär. Deras affär handlar inte om att hjälpa dig förstå för ju mindre du egentligen förstår, ju lättare är det att intala dig att du verkligen behöver köpa deras fond eller deras tjänst.</p>
<p>Den ekonomiska hälsan är enormt eftersatt i samhället och det är därför jag är där och jobbar, inte för att det är viktigare, för att det är minst lika viktigt som spirituell och fysisk hälsa. Familjer splittras inte för att pappa bryter benet. Familjer splittras för att pappa inte kan hantera att ekonomin inte fungerar. Familjer splittras inte för att mamma är osams med sina vänner. Familjer splittras för att mamma vill kunna äga och förstå sitt eget ekonomiska flöde och kunna påverka sitt liv på egen hand.</p>
<p>Den ekonomiska ohälsan splittrar familjer, inte den fysiska ohälsan och inte den spirituella ohälsan.</p>
<p>Lennart Göthe</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://pengakoll.nu/2010/09/05/fokusera-pa-halsa/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Som investerare gäller det att ha is i magen!</title>
		<link>http://pengakoll.nu/2010/09/04/som-investerare-galler-det-att-ha-is-i-magen/</link>
		<comments>http://pengakoll.nu/2010/09/04/som-investerare-galler-det-att-ha-is-i-magen/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 04 Sep 2010 19:16:26 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tobias Schildfat</dc:creator>
				<category><![CDATA[Expertpanelen]]></category>
		<category><![CDATA[Koll på din pengamaskin]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://pengakoll.nu/?p=683</guid>
		<description><![CDATA[Investerar du i aktiemarknaden får du från tid till annan uppleva nedgångar. Då är det alltid en utmaning att behålla ett kyligt sinne och dessutom våga fortsätta investera när det är som mörkast.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Den senaste veckan har bjudit på stor dramatik kring HQ Bank och i skrivande stund är bolaget övertaget av Carnegie och finns således inte mer. Det är så klart illa hur HQ Bank har skötts och skrämmande hur snabbt och illa det utvecklat sig. Det är sällsynt att det sker i ett börsnoterat bolag, men det händer och det kommer att hända igen. MEN, just därför erbjuder investmentbolag en vettig riskspridning. Den 31 juli stod HQ för 6 % av värdet i Öresund. Det innebär att även om det är katastrof för det enskilda bolaget är det faktiskt en mindre om än inte obetydlig förlust för Öresund. Sedan är det klart att jag och andra ställer oss frågande till hur bolaget sköts när något sådant här får inträffa. Men rent värdemässigt klarar sig Öresund bra, i alla fall på kort sikt.</p>
<p>Det är i svårigheter som dessa som man förstår vikten av riskspridning. Just genom att äga investmentbolag får man en automatisk riskspridning eftersom varje investmentbolag i sin tur äger många bolag. Som investerare måste man ha en sak klar för sig. Alla ens investeringar kommer inte att falla väl ut. Det behövs heller inte. Det viktiga är att fler faller väl ut än inte. Då går man plus och man kan uthålligt fortsätta investera och växa. När man drabbas av en motgång i en investering är det lätt att känna sig bränd, lämna vägen och aldrig mer investera. Gör precis tvärtom. Lär dig av vad som gick fel och fortsätt med beslutsamhet att investera vidare. Har du valt aktiemarknaden som arena och investerat i ett flertal stora bolag med god historik så är möjligheterna mycket goda att du över tiden får se dina samlade investeringar (trots bakslag längs med vägen) stiga i värde och ge årliga utdelningar som dessutom ökar år för år.</p>
<p>Så ha is i magen och sprid riskerna genom att investera i olika bolag, men sluta inte investera. Att sluta investera är en mycket större risk.</p>
<p>Resan fortsätter!</p>
<p>Tobias Schildfat, VD för Solentro och författare till boken ”Vägen till din första miljon – alla kan bygga en egen pengamaskin”.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://pengakoll.nu/2010/09/04/som-investerare-galler-det-att-ha-is-i-magen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Pensionsskola del 1.</title>
		<link>http://pengakoll.nu/2010/09/03/pensionsskola-del-1/</link>
		<comments>http://pengakoll.nu/2010/09/03/pensionsskola-del-1/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 03 Sep 2010 12:57:58 +0000</pubDate>
		<dc:creator>David Persson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Expertpanelen]]></category>
		<category><![CDATA[Koll på din pension]]></category>
		<category><![CDATA[Pension]]></category>
		<category><![CDATA[Pensionsskola]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://pengakoll.nu/?p=670</guid>
		<description><![CDATA[Pension är detsamma som uppskjuten lön, inkomstbaserad pension från det allmänna pensionssparandet samt tjänstepension är alltså dina egna pengar....]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>En början till att få en så bra pension som möjligt är att förstå den och veta hur man själv kan påverka den.<br />
Den närmsta veckan tänkte jag därför skriva en kortare pensionsskola.<br />
Är det något som är otydligt eller du har synpunkter på, så skriv gärna en kommentar så ska jag försöka förtydliga.</p>
<p>Del 1.</p>
<p>Vad är pension?</p>
<p>Pension är detsamma som uppskjuten lön, inkomstbaserad pension från det allmänna pensionssparandet samt tjänstepension är alltså dina egna pengar precis på samma sätt som om du skulle sparat dem i en egen pensionsförsäkring.</p>
<p>Det är inte staten som ger dig ett bidrag eller arbetsgivaren som betalar dig för trogen tjänst.<br />
Många väljer att blunda för sin pension då de tycker den ligger för långt fram i tiden, men faktum är att de flesta av oss har goda chanser att både nå till och leva länge med pension.<br />
I snitt börjar vi närma oss 20 år i pension vilket innebär att många av oss kommer leva nästan en fjärdedel av våra liv som pensionärer.<br />
Den sista fjärdedelen av ditt liv ska ju vara den bästa, den perioden då du kan ta dig tid att göra allt du inte haft tid till sen tidigare. Då är ekonomiskt trygghet ett mycket bra hjälpmedel att öka livskvalitén.</p>
<p>För att illustrera pensionssystemet är det enkelt att använda sig av en pyramid.</p>
<div id="attachment_671" class="wp-caption alignnone" style="width: 570px"><a rel="attachment wp-att-671" href="http://pengakoll.nu/2010/09/03/pensionsskola-del-1/pyramid/"><img class="size-medium wp-image-671" title="Pensionpyramid" src="http://pengakoll.nu/files/2010/09/pyramid-560x405.jpg" alt="" width="560" height="405" /></a><p class="wp-caption-text">Pensionspyramid</p></div>
<p>Den översta delen avser privat (individuellt) pensionssparande, hit räknas också frivillig tjänstepension.</p>
<p>Vid individuell pension är det du själv som betalar in premierna, vid frivillig tjänstepension är det företaget som betalar in.<br />
Utbetalare är antingen den försäkringsgivare du valt eller där den frivilliga tjänstepensionen är tecknad.</p>
<p>Mittdelen avser Avtalspension (kallas ofta tjänstepension).<br />
Det är den premie din arbetsgivare betalar in enligt regler i kollektivavtalet.<br />
Vem som betalar ut denna del är beroende av vilken pensionsplan du omfattas av.</p>
<p>Den nedersta delen avser den allmänna pensionen.<br />
Den består av inkomstpension och premiepension och det är totalt 18,5% av din inkomst som sätts av.<br />
2,5% till premiepension (orange) och 16% till inkomstpension (röd).<br />
Det är fr.o.m. 2010 pensionsmyndigheten som sköter utbetalningarna (Tidigare PPM och försäkringskassan).</p>
<p>I nästa del ska jag gå in närmare och beskriva varje del av pensionen och förklara på vilka sätt du själv har möjlighet att påverka och ändra din framtida lön.<br />
/David Persson</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://pengakoll.nu/2010/09/03/pensionsskola-del-1/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Det första intrycket</title>
		<link>http://pengakoll.nu/2010/08/27/det-forsta-intrycket/</link>
		<comments>http://pengakoll.nu/2010/08/27/det-forsta-intrycket/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 27 Aug 2010 08:45:10 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Pia Lanneberg</dc:creator>
				<category><![CDATA[Expertpanelen]]></category>
		<category><![CDATA[Koll på ditt varumärke]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://pengakoll.nu/?p=646</guid>
		<description><![CDATA[Har du funderat över vad andra tänker och säger om dig? Vad grundar de den uppfattningen på? Är det något du sagt eller gjort för att de ska uppleva dig som trevlig, kylig, positiv eller arrogant?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Varje gång du går in i ett rum där det finns andra människor kommer de, inom loppet av några få sekunder, att ha skapat sig en bild av vad för slags person du är. Första intrycket är viktigt och vi är, vilket många studier genom åren visat, beredda att dra ganska långtgående slutsatser om personer utifrån deras framtoning. Det här är inget vi kan lagstifta bort för det sker i vårt inre. Medvetet eller omedvetet.</p>
<p>Vi människor är komplexa varelser och för att förenkla för oss så har vi en tendens att sortera in varandra i olika fack efter bara ett kort möte. Till exempel om vi ser en idrottsman skriva autografer vid ett tillfälle, är det sannolikt att vi drar slutsatsen att den här idrottsmannen är en trevlig person. I verkligheten finns det så klart många fler sidor hos den här personen, men för att underlätta det för oss är vi beredda att göra snabba omdömen, grundade på endast fragment av information.</p>
<p>Utifrån den första intrycket bildar vi oss en uppfattning av hur andra människor är och hur vi förväntar oss att de ska agera i framtiden. Sedan tar vi i första hand in information som matchar det första intrycket vi fick; och vi tenderar att bortse från beteenden som inte stämmer överens med den bild vi fick av en person vid första mötet. Så det är alltså viktigt att förstå och ta kontroll över de signaler vi skickar ut. Det första intrycket är väsentligt, ibland avgörande.</p>
<p>Har du funderat över vad andra tänker och säger om dig? Vad grundar de den uppfattningen på?</p>
<p>Är det något du sagt eller gjort för att de ska uppleva dig som trevlig, kylig, positiv, seriös eller arrogant? Människor skapar sig en uppfattning om andra utifrån kroppsspråk, ansiktsuttryck, utseende, klädsel, vad som sägs och hur det sägs. Det handlar om att minska gapet mellan hur du vill att andra ska uppfatta dig och hur de faktiskt uppfattar dig. Ett bra första intryck ska spegla den du verkligen är.</p>
<p>Vårt sätt att umgås och mötas förändras hela tiden och idag kan det första intrycket du får av en annan människa vara på en hemsida eller i sociala medier av olika slag. För att inte tala om att vi ofta får ett första intryck av någon via e-post. I skriftlig kommunikation tappar vi en stor del av de ledtrådar vi får då vi talar med någon eller ser någon. Och det gör att det är lätt att tolka och missförstå. Så även här är det viktigt att fundera över hur du vill att mottagaren ska uppfatta dig. Alltifrån typsnitt, hälsningsfraser, stavning och ordval säger något om dig. Frågan är om det säger rätt saker?</p>
<p>/ Pia Lanneberg</p>
<p><strong>Ledarutveckling, Kommunikation, Varumärken</strong></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://pengakoll.nu/2010/08/27/det-forsta-intrycket/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Koll = Frihet</title>
		<link>http://pengakoll.nu/2010/08/24/koll-frihet/</link>
		<comments>http://pengakoll.nu/2010/08/24/koll-frihet/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 24 Aug 2010 12:37:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lennart Göthe</dc:creator>
				<category><![CDATA[Expertpanelen]]></category>
		<category><![CDATA[Koll på din omvärld]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://pengakoll.nu/?p=632</guid>
		<description><![CDATA[I gårdagens nyheter kunde vi höra att Kronofogdens ärenden angående studielånsskulder ökar och som kommentar på detta önskar studenterna tydligare regler från CSN. Detta är bara ett uttryck för ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Brister i samhället brukar visa sig först bland unga eftersom unga givetvis är en spegling av föregående generation. Klasskillnad har ingenting med pengar att göra, det är en fråga om förmågan att kunna tänka själv, leda sitt liv själv och förhålla sig till den omgivande världen.</p>
<p>Inom området ekonomi, som handlar om kompetensen att hushålla med resurser i brist, blir det oerhört tydligt att när insikt saknas och man är van vid att saker bara fungerar, så uppstår brister i den egna förmågan och detta är ett stort samhällsproblem, likväl som en personlig tragedi för många individer.</p>
<p>Att ha koll är A och O. I debatt med Mats Odell fick Maria Westergren frågan om ett råd till bostadssökande unga. Hennes råd blev kanske inte det som de flesta trodde, om hur man hittar en lägenhet. Hennes råd blev att se till att aldrig någonsin skaffa sig betalningsanmärkningar. En betalningsanmärkning diskvalificerar en människa omedelbart från att t ex kunna ta upp ett lån eller få ett förstahandskontrakt.</p>
<p>Jag har med mitt yrkes rätt och min ålders rätt haft stenkoll på min ekonomi  ganska länge. Inte alls problemfritt, ofta riktigt motigt men med koll. För en tid sedan bestämde jag mig för att öka graden av koll och inte minst möjligheten för att kunna visa upp min ekonomi för andra, t ex banken. Jag började använda Balansbladet.</p>
<p>Balansbladet har några unika nyckeltal inbyggda plus att det ger en 100% tydlig och klar bild av flödet av pengar i min ekonomi. De flesta människor i Sverige kan inte ens se ett ekonomiskt flöde, än mindre beskriva det. Döm om min förvåning när jag såg hur lite koll jag hade, relativt sett min tidigare stenkoll. Balansbladet gjorde saker synliga som jag inte kunde ana om min privatekonomi.</p>
<p>Med Balansbladets hjälp blev det tydligt för mig vad det var som gjorde att min ekonomi fungerade och exakt vad det var som jag kunde ändra på. De flesta insikter i just min ekonomi var av positiv karaktär och det tror jag att det skulle kunna vara för dig också, speciellt om du är en av alla de som läser detta och anser att du har koll redan. Tänk om det finns mer att gå efter, och det kan göra hela skillnaden för din framtida livsplanering.</p>
<p>Dra nytta av att det snart är månadsskifte. Dra nytta av att hösten är en utmärkt tid att skaffa sig koll inför det kommande året. Tänk att påbörja 2011 med stenkoll på ditt ekonomiska flöde och kanske upptäcka att du faktiskt har betydligt större möjligheter än vad du tror.</p>
<p>Alla människor är värda att förstå och kunna styra sitt ekonomiska flöde. Oavsett om det handlar bara om pengarna eller om det handlar om all den tid som människor slösar bort på olönsamma saker, all energi som läggs på att leva i brist eller alla relationer som blir lidande pga bristande ekonomisk läskunnighet.</p>
<p>Lennart Göthe</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://pengakoll.nu/2010/08/24/koll-frihet/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Youtube-inlägg + Pengakoll = sant!</title>
		<link>http://pengakoll.nu/2010/08/16/youtube-inlagg-pengakoll-sant/</link>
		<comments>http://pengakoll.nu/2010/08/16/youtube-inlagg-pengakoll-sant/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 16 Aug 2010 14:36:13 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Christian Andolf</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://pengakoll.nu/?p=606</guid>
		<description><![CDATA[<p>Nu funkar det att posta Youtube-inlägg på Pengakoll. För att åstadkomma detta så går man in på Youtube-klippet man vill ha, sen trycker man på knappen &#8220;Bädda in&#8221; som finns under videon. Då kommer ett litet fönster med massa kod. Kopiera all denna kod och posta i inlägget så blir det lika vackert som följande:
</p>
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nu funkar det att posta Youtube-inlägg på Pengakoll. För att åstadkomma detta så går man in på Youtube-klippet man vill ha, sen trycker man på knappen &#8220;Bädda in&#8221; som finns under videon. Då kommer ett litet fönster med massa kod. Kopiera all denna kod och posta i inlägget så blir det lika vackert som följande:<br />
<object width="480" height="385"><param name="allowFullScreen" value="true" /><param name="allowscriptaccess" value="always" /><param name="src" value="http://www.youtube.com/v/uiKiJ9jlHOw?fs=1&amp;hl=sv_SE" /><param name="allowfullscreen" value="true" /><embed type="application/x-shockwave-flash" width="480" height="385" src="http://www.youtube.com/v/uiKiJ9jlHOw?fs=1&amp;hl=sv_SE"></embed></object></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://pengakoll.nu/2010/08/16/youtube-inlagg-pengakoll-sant/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ungdomars påverkansgrupper leder till skuld</title>
		<link>http://pengakoll.nu/2010/08/12/ungdomars-paverkansgrupper-leder-till-skuld/</link>
		<comments>http://pengakoll.nu/2010/08/12/ungdomars-paverkansgrupper-leder-till-skuld/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 12 Aug 2010 08:55:24 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Pia Göthe</dc:creator>
				<category><![CDATA[Expertpanelen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://pengakoll.nu/?p=586</guid>
		<description><![CDATA[<p>Sveriges Konsumenter som har gjort en studie om ungdomars beteende kring sms-lån, studien från 2009.</p>
<p>Här kommer lite fakta kring ungdomar mellan 18-25 års beteende kring dessa frågor.</p>
<p>Sms lånen används i första hand för att kunna festa med sina kompisar. Sedan var det för att betala sina räkningar. Vad säger detta oss? En slutsats är att ungdomar har en stark drivkraft i att kunna tillhöra, det få gärna kosta på kredit för att kunna följa med eller vara med, sina kompisar. Det är [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Sveriges Konsumenter som har gjort en studie om ungdomars beteende kring sms-lån, studien från 2009.</p>
<p>Här kommer lite fakta kring ungdomar mellan 18-25 års beteende kring dessa frågor.</p>
<p>Sms lånen används i första hand för att kunna festa med sina kompisar. Sedan var det för att betala sina räkningar. Vad säger detta oss? En slutsats är att ungdomar har en stark drivkraft i att kunna tillhöra, det få gärna kosta på kredit för att kunna följa med eller vara med, sina kompisar. Det är inget fel i det, så har det alltid varit, problemet är att i dag kostar det inte bara den faktiska kostnaden för inträdesbiljetten, eller ölen i baren, utan du får betala en väldigt massa ränta på den upplevelsen. De flesta har inte koll på vilka konsekvenser detta kan medföra, i studien visar det sig också att om personen som tog lånet visste vilken ränta och vilka konsekvenser det kan få, så skulle 27% inte ta detta sms lån.</p>
<p>Okunskap om konsekvenser, och att hantera pengar överhuvudtaget visar sig också i studien. Ungdomar är den enskilt största gruppen som får ansökningar om betalningsföreläggande hos kronofogden, det är upp till 25% .</p>
<p>Hur skall vi värja oss mot de ca 30 st låneföretag där ungdomar kan få tag i snabba pengar? regeringen har till riksdgen överlämnat en proposition med förslag till åtgärder mot detta problem som sms-lån för med sig. Tex. så föreslås en ångerrätt för konsumenten. kreditprövning på små lån samt att den effektiva räntan skall anges vid marknadsföring av sms-lån. Dessa förslag lämnades den 1 juli 2011 och föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.</p>
<p>Reglering tillsammans med kunskap till unga människor kommer att stävja att många ungdomar kommer att tänka till innan och förstå och ta ansvar för sitt handlande.</p>
<p>Pia Göthe<br />
Vd Balansekonomi. Ekonomiutbildningar.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://pengakoll.nu/2010/08/12/ungdomars-paverkansgrupper-leder-till-skuld/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Var kan man lära sig mer om warranter?</title>
		<link>http://pengakoll.nu/2010/08/11/var-kan-man-lara-sig-mer-om-warranter/</link>
		<comments>http://pengakoll.nu/2010/08/11/var-kan-man-lara-sig-mer-om-warranter/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Aug 2010 14:37:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tobias Schildfat</dc:creator>
				<category><![CDATA[Frågor och svar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://pengakoll.nu/?p=584</guid>
		<description><![CDATA[<p>Fråga:</p>
<p>Hejsan&#8230;igen och nu är minidepå pågång för min del&#8230;.men jag undrar även en annan sak och det är warranter? Varifrån kan läsa om dem också? MVH</p>
<p>Svar:
Det finns många böcker som du kan hitta i bokhandeln eller på biblioteket men det finns också mycket information på nätet. T ex hittade jag följande när jag sökte på warrantskola, klicka här. Tänk på att warranter är något helt annat än att investera i aktier. En aktie kan du ligga kvar i även om [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Fråga:</p>
<p>Hejsan&#8230;igen och nu är minidepå pågång för min del&#8230;.men jag undrar även en annan sak och det är warranter? Varifrån kan läsa om dem också? MVH</p>
<p>Svar:<br />
Det finns många böcker som du kan hitta i bokhandeln eller på biblioteket men det finns också mycket information på nätet. T ex hittade jag följande när jag sökte på warrantskola, <a href="http://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/aktier/warranter/warrantskolan/index.htm" target="_blank">klicka här</a>. Tänk på att warranter är något helt annat än att investera i aktier. En aktie kan du ligga kvar i även om det skulle gå dåligt ett tag, en warrant kan förlora hela sitt värde vid löptidens utgång.</p>
<p>Lycka till,</p>
<p>Tobias Schildfat</p>
<p><a href="http://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/aktier/warranter/warrantskolan/index.htm"></a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://pengakoll.nu/2010/08/11/var-kan-man-lara-sig-mer-om-warranter/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

<!-- Performance optimized by W3 Total Cache. Learn more: http://www.w3-edge.com/wordpress-plugins/


Served from: pengakoll.nu @ 2010-09-08 15:52:17 -->